Visning av Erik Sands Planetarium

2020-10-10

Planetariet är en skulpturgrupp som nog är okänd för de flesta, mycket på grund av dess undanskymda placering.

Verkets historia

Sommaren 1968 hade landstinget i Sörmland utlyst en konstnärstävling med tre uppgifter för utsmyckning av den påbörjade läkarcentralen i Strängnäs. Tävlingsuppgifterna var tre: En skulptur på inre gården, en relief på muren vid bisättningen och en vägg i cafeterian. Erik Sand deltog i samtliga och vann dem, men cafeterian uteslöts ur tävlingen. Under sommaren i Dalarna arbetade han med idéer till vad som skulle bli någon slags vattenskulptur. Tanken på ett planetarium växte fram. Han började vika och böja papper till enkla figurer med runda huvuden, men upptäckte snart att han visste för lite om planeterna. Erik och hustrun Anna for till prästgården i Ore där vännerna prosten Sven Hedin med hustru Britta bodde. Där fanns Nordisk familjebok som kunde konsulterades. Upplagan var dock gammal. Uppgiften om antalet månar kring Jupiter visade sig senare ha varit fel.
Figurerna utformades för att monteras på tre koncentriska ringar. På den innersta ringen står Merkurius med bevingad häl och Venus. Sedan kommer Jorden, Mars, krigsguden med svärd och Jupiter, gudakonungen. På den yttre ringen anspelar Saturnus (Kronos) på tiden, Uranus bär upp himlavalvet, Neptunus visas som havsgud och Pluto, som på grekiska motsvaras av Hades, är försänkt i skugga.
De tre ringarna som uppbar planeterna gjordes ihåliga och fylldes skumplast för att kunna flyta på vatten i en damm. En vattenstråle skulle ständigt spruta genom munstycken och träffa lameller på ringarnas undersida och på så sätt skulle de cirkulera och åstadkomma olika planetkonstellationer.
Överst på ett ihåligt rör sattes en förgylld sol med ca en meter i diameter. Under den sattes fyra smala vattenförande rör som skulle sända ner strilande vatten över planeterna.
Ädelsmeden Kurt Landgren från Torshälla anlitades för att sätta ihop verket.
Allt fungerade och invigningen gick bra. Medicinalrådet som höll invigningstalet var mycket nöjd. De sakta rörelserna antogs dämpa oro och ängslan hos de sjuka.
Sen gick åren. En dag 1981 fick Erik höra att verket sågats itu och burits bort till en plats bakom sjukhuset. Mögel och föroreningar hade gjort att verket slutat rotera.
Efter Eriks kraftfulla protester blev verket återuppsatt. Innergårdens damm var dock borttagen. Planetariet monterades istället upp stillastående i en ny grund damm som Erik utförde i koppar. Fyra vindrörliga fåglar fick ersätta de böjda rören under solen. Den nya platsen blev strax utanför den långa glasade gången från entrén till liggavdelningarna där det nu står sedan hösten 1981.

Låt oss tillsammans studera konstnärens gestaltning av planeterna på nära håll och föreställa oss hur det hela tedde sig när verket roterade. Föreningens ordförande Robert Vikström och Erik Sands son Olof Sand finns på plats för att besvara frågor.

Tid

Varmt välkomna lördagen den 10 oktober mellan klockan 13.00 och 14.00. För att få spridning av oss besökare föreslår vi att medlemmar med efternamn A-K kommer ca 13.00 och L-Ö kommer ca 13.30.

Plats

Planetariet sitter tyvärr bakom ett låst staket. Vi har vidtalat Isabellagården grupp 8 som lovat öppna för oss. Gå in via parkeringen på gården bakom ambulansgaraget vid Lennings väg.
Anmälan om deltagande behövs ej.